Tankar på utveckling.

Efter gårdagens möte i förbundet beslutade vi att öppet försöka disskutera Tk´s fortsatta arbete här på hemsidan. För att öppna en dialog om utvecklingen som finns i båten.
Jag vill säga direkt att jag är för utveckling av båten och segel, jag tror att om vi med våran 70 tals konstruktion kan vinna tjörn runt eller lidingörunt så kommer vi få ett större intresse för våran båt med nya kappseglare som följd. Detta ligger inom räckhåll, vi har stora förbättrings möjligheter som jag anser inte skulle kosta särdeles mycket. Problemet i våran konstruktion om vi skulle optimera segelplanet riktat mot fathead men inte hela vägen dit, är rodret. Rodret blir för litet och vi kommer få det jobbigt att segla och styra med beffintligt roder. Motion om förlängning av rodret lämnades in 2005 tror jag av Emil. Utvecklingen av rodret är nödvändigt om vi vill öka segelplanet och därmed få en bättre båt i framförallt i lättvind men även i hård. Dock är förlängning av rodret i mina ögon dyrt och ger ett stort arbete. En endplate därimot se (www.samst.se) skulle ge ett betydligt bättre grepp och möjlighet för manövrar, den skulle även avlasta rodret i halvvind och kryss och därmed ge mer fart och höjd. En endplate skulle förbundet i mina ögon ha råd att köpa och ge till dem som vill applecera på båten. En endplat i storleken 25*12 cm skulle motsvara en roder förlängning på uppskattningsvis mellan 10 och 20 cm och dessutom ge möjlighet till större höjdtagning och fart på kryssen. Förlusten på slör och läns anser jag vara försumbar. Det är bara att stick ner en 3mm tjok skärbräda och känna. Skall vi jobba och försöka förbättra smaragden långsiktigt? Vi tillhör R-båtarna och de störrsta i klassen är amerikas cup båtarna dom har utvecklats. Ger detta fler seglare på bannan? Om man tänket en fem års period framåt och planerar utvecklingen är inte detta då possetivt för klassen? Kom igen och kommentera och disskutera mvh Johan B

Jag tycker att du har helt rätt Johan. Vi har en 70-talskonstruktion som blir mer och mer akterseglad prestandamässigt av nya båtkonstruktioner. Smaragden är en helt underbar båt att segla, men det räcker tydligen inte. Det tillverkas ju inte några nya båtar. Och att med allra största möda få ihop ett startfält på 20 båtar till SM tycker jag talar sitt tydliga språk. Något måste därför göras. För utan SM-status kommer klassen att föra en tynande tillvaro.

Problemet med att modifiera/utveckla gamla konstruktioner är ju att många båtägare inte vill/orkar/har råd att hänga på. Å andra sidan står en potential av nya båtägare, som skulle dras till klassen om båten tilläts att moderniseras. Det är ingen lätt avvägning, men jag är helt övertygad om att båten måste moderniseras för att dra till sig nya (kapp)seglare. En Smaragd med ännu bättre seglingsegenskaper än idag skulle segla i en högre division och därmed få berättigad uppmärksamhet. Att säga nej till utveckling kanske gynnar ett antal nuvarande Smaragdägare men det gynnar definitivt inte klassen. Tycker åtminstone jag.

Hur stor prestandaökning kan det bli tal om?
Öka segelplanet modern segelduk kan prestandaökningen bli så stor eller är det bara marginellt? I så fall mycket pengar för lite effekt, eller blir effekten av mer kosmetisk art?

Det skulle vara riktigt intressant och roligt om någon kunde "pimpa" en Smaragd och visa att det gjorde stor skillnad prestandamässigt. Klassen måste utvecklas och bli intressant(are).

Förslagsvis sammanställs en lista där följande frågor besvaras per utvecklingsmöjlighet:

1. Vad kan göras för att öka prestandan?
2. Hur stor är förändringen i förhållande till regeln i dag
3. Till vilket pris?
4. Pris/prestanda förhållande?

Finns det någon uppfattning om Smaragdägares vilja att göra ingrepp i båten (kompetens att plasta osv.), budget och tid per år osv? - Är det bara ett fåtal som bryr sig (och kan)?

Utred frågan och var tydliga med vad som kan göras, vad blir skillnaden och framförallt till vilket pris. Ta gärna fram en målbild av vad Smaragden kan bli, gör detta transparent med förbundet och jag är övertygad om att det finns någon som kommer på kostnadseffektiva lösningar på vissa av möjligheterna..

Patrik - SWE186

Bra uppställning Patrik! Frågan är dock till en början om det överhuvetaget finns intresse för utveckling av båten i förbundet. Sedan ser jag det som att detta handlar om två delar, rodret och segelplanet även om de går hand i hand.

En endplate skulle jag uppskatta om förbundet köper 100 st kosta mellan 100-150 kr till detta behöver båtägaren köpa lite spakel och lim. arbets tiden för att limma dit plattan uppskattar jag till 1,5 timma och den potessiella förbättringen i roder påverkan skulle ligga på 20 %.

Allt detta är naturligtvis en tidig uppskattning efter ett snack med konstruktör men ändå!

Segelplanet går naturligtvis att förbättra presstandan på för både lätt och hård vind, framförallt med ett bättre material i storen skulle detta på sikt ge en minskad kostnad för båtägare.

Tror även det är viktigt att utrycka att övergången kan ske under en tre - fyra års period för att minska påfrästningarna på klassen. Planering i detta är av stor vikt tror jag.

Roligt att disskutionen kommit igång!

Instämmer Johan, diskussionen som sådan är ofarlig och inget kommer med säkerhet förändras i närtid. Den här typen av diskussion är nyttig och det är inget som hindrar att man omsätter det i praktiken för egen del - även om jag gillar vad du skriver om "endplate" kan jag inte i dagsläget bedömma om det skulle innebära en praktisk skillnad.. De som känner sina båtar bättre och kan undanröja så många parametrar som möjligt i bedömningen borde testa detta (förbundet betala för omkostnader?).

Hur många har hyvlat och spacklat kölen på sin Smaragd enligt de nya mallarna? Detta är ingen liten arbetsinsats och kanske kan detta ge oss en fingervisning om hur många som är beredda att lägga ner tid att förändra sin Smaragd?

Hur många av de deltagande båtarna i SM har modifierat sin köl? Återigen, om en majoritet av dem som seglar SM är beredda att modifiera sina Smaragder kanske tröskeln är lägre.. Med tydliga instruktioner, utnyttja video, bilder, text, för att beskriva hur man går tillväga sänker tröskeln för dem som vill ta steget.

En uppmaning till förbundet och kanske framförallt Philip är att utnyttja siten till att lära känna medlemmarna och vad vi tycker i olika frågor. Alternativt enstaka frågor vid behov och/eller en enkät för att kartlägga vad vi tycker om modifieringar, hur mycket tid och pengar vi är beredda att lägga ner, om vi modifierat kölen osv..

Samtidigt hävdar sig Smaragden väl i de flesta LYS tävlingar där konkurrensen är hård. Ligger bra i topp på Tjörn Runt och inte att förglömma Bohusracet där Lyrstrand kom 3:a 2009.

Patrik - SWE186

Jag tycker att det viktiga är entypsregeln. Själv tycker att Smaragden presterar bra på lys.
Viktigare är att gå ut med tipsen hur man får fart på sin smaragd.
Att segla entyp ska betyda att båtarna ska ha likvärdiga egenskaper.

Jag tycker att man ska vara extrem försiktig med prestandahöjande åtgärder.
Det viktiga är att vi får alla båtar att bli jämnare, detta kan ske genom att ta till sig tips, följa med på träningsseglingar och börja kappsegla.

De 2 största entypsklasserna i Sverige är 606 och Expressen, inga direkt nya kostruktioner.
Att vi skulle locka till oss nya kappseglare för att vi gör en regeländring tror jag inte på.

/Allan SWE25

Hej,

Jag är också för utveckling, men ju längre tid jag har varit med i Smaragdförbundet så tror jag inte att "pimpa" Smaragden är ett vinnande koncept för Smaragdförbundet. Tvärtom, så tror jag att bevara vår båt som den var konstruerad från början, är det som gynnar vår klass bäst. Det kommer alltid att finnas både snabbare och coolare båtar där ute, men det är få klasser som har SM-status. Och vad tusan spelar det för roll om vi har ett lys på 1.18 eller 1.19?

Jag har svårt att tro att majoriteten av alla Smaragdkappseglare kommer att bygga om sitt roder eller sätta på en "endplate". Ett annat problem med detta är att ägarna själva kommer att utföra modifikationen, och därmed kommer olikheterna mellan båtarna bara att öka, och även en viss risk för vatteninträngning i roder kan uppstå.

Så jag tror det mest utvecklande för klassen är att vara konservativ med förändringar. Tråkiga ord, men roliga i längden.

Philip, SWE187

Annars har vi ett lysande exempel på vad som kan hända om man inte följer med i utvecklingen; Safirklassen som för ca 10 år sen var lika stor som Smaragdklassen men som nu har dött och inte har SM status längre.

Jag är rädd för att vi inte ska titta på hur vi lockar nya seglare till Smaragdklassen utan hur vi ska få de som idag tävlar att bli kvar i klassen.

Nya material i seglen kostar initialt mer, men sett på längre sikt får man bra prestanda längre.

Samtidigt som ett segel i armidfiber är så mycket trevligare att jobba med, lättare och mjukare.

Att inte titta på utveckling är att långsamt dö.

/t0mas
SWE79

Annars har vi ett lysande exempel på vad som kan hända om man inte följer med i utvecklingen; Safirklassen som för ca 10 år sen var lika stor som Smaragdklassen men som nu har dött och inte har SM status längre.

Jag är rädd för att vi inte ska titta på hur vi lockar nya seglare till Smaragdklassen utan hur vi ska få de som idag tävlar att bli kvar i klassen.

Nya material i seglen kostar initialt mer, men sett på längre sikt får man bra prestanda längre.

Samtidigt som ett segel i armidfiber är så mycket trevligare att jobba med, lättare och mjukare.

Att inte titta på utveckling är att långsamt dö.

/t0mas
SWE79

Philip, det jag avser med att "pimpa" Smaragden är att på pappret förutsättningslöst titta på vad man skulle kunna göra för att öka prestandan och givetvis andra aspekter som säkerhet osv. Det handlar inte om att slänga detta i ansiktet på alla Smaragdägare utan att leka med tanken. - Eventuellt kommer det fram något man skulle kunna ta in i regeln på sikt.

Det viktiga är att det finns ett engagemang, vad vi som förbund bestämmer oss för är en helt annan fråga. - Och något säger mig att det precis som allt annat förändras med tiden..

Vad vill medlemmarna?

Patrik - SWE186

Allan, mycket är vunnet om fler Smaragder seglar bättre - självklart ökar vi inte intresset för klassen bara genom att förändra lite i regeln. SM, DM, träningsseglingar och andra aktiviteter är ypperliga tillfällen att lära sig mer men jag är övertygad om att vi skulle kunna vara mer aktiva och sätta samman material att studera under vintern.

Philip lägger upp videos som är intressanta att ta del av men jag tror våra duktiga seglare i klassen, i mån av tid, skulle kunna skriva några rader. Det finns material här på siten idag men skulle kunna utökas.

Högt i tak och högt mot vind är steg i rätt riktning.

Patrik - SWE186

Hej,

Den här diskussionen kanske började lite tidigt, vi beslutade på senaste mötet om att både styrelsen och TK ska ha vissa mål och riktlinjer för sitt arbete, dessa kommer vi att presentera på hemsidan inom kort och först vill vi ha en allmän diskussion på detta forum om att så många medlemmar som möjligt håller med om dessa mål och riktlinjer.

Annars stämmer det som Johan började denna tråd med att vi vill ha igång diskussioner på detta forum om vad vi vill med klassen. En sak som vi kom överens om är att icke prestandahöjande ändringar, som ex nyare material i seglen, regelbundet ska ses över och pris/livslängd ska avgöra om vi ska genomföra en förändring. Vi ska även se på prestandahöjande förändringar med öppna ögon men här är det av största vikt att vi får en bred uppslutning för eventuella förändringar. Vi måste alltid ha entypsregeln i tanken och att vi aldrig gör en förändring som riskerar färre båtar till SM.

När jag läser vad som skrivits ovan så blir jag lite förvånad när det talas om att vi blir mer och mer akterseglade av modernare konstruktioner och att det låter som att vi inte placerat oss bra på LYS seglingar som Tjörn Runt etc. Senast för ett par år sedan var Johan Davidsson med besättning 3:a totalt på Tjörn Runt och Smaragderna kommer oftast högt totalt. Är det någon som känner att ni inte hänger med modernare båtar när ni är ute och seglar? Själv känner jag hur fantastiskt det är att vi med vår 70-talsbåt, En riktig Segelbåt som PB skrev i sitt senaste nummer, än idag seglar om betydligt större och modernare båtar på kryssen och även på länsen hänger vi bra med trots att Smarren är V-bottnad. Det sistnämnda kan vi aldrig göra något åt så vi kommer aldrig att bli en "modern" båt i den bemärkelsen. Sedan som Allan skrev ovan, de största kölbåtsklasserna är 606 och Express som bägge är gamla konstruktioner och bägge har varit restriktiva med förändringar. Ni kan ju också titta på hur många nya båttyper som har lyckats få SM-status, se på J80 som först blev mycket populär men i år hade de prick 20 båtar på SM, alltså sämre än vad vi brukar ha. CB66 är väl den som lockat flest när det gäller moderna entyps kölbåtar, de var i år 27 st vilket är ungefär lika många som vi brukar locka.

Nej jag tycker att vi ska vara stolta som tusan över vår klass och över att vår båt går så bra som den gör. Med detta inte sagt att vi ska slå oss till ro, vi kan bli ännu bättre.

Hälsningar
Johan SWE6

Ber om ursäkt Johan jag kanske var lite het på gröten gällande detta men förstod det ändå som att vi skulle använda hemsidan till detta ändamål.

Jag känner att jag varit mycket passiv i Tk med anledningen att Johan och Emil är så stora namn inom klassen. Jag känner även som vi sa på mötet att det är viktigt att deffinjera TK´s roll och arbetssätt. Jag tycker det är jätte possetivt att det på ett dygn kommit in så många kommentarer gällande denna tråd. Det om något visar på en aktiv klass vilket är jätte viktigt.

Mina tankar om klassen och båten är att SM statusen och aktiviteten inom klassen är det viktigaste vi har. Jag är dock även perfektionist när det gäller tävlingsmomentet samt att båten i ursprunget seglades med genua inom entypen och att det finns små men ändå brister i konstruktionen som vi ganska lätt kan avhjälpa. Jag hoppas denna tråd fortsätter och att den genererar ökad sammanhållning och aktivitet i klassen.

Ett förtydligande: Jag menar naturligtvis inte att Smaragden resultatmässigt blir akterseglad av modernare båtkonstruktioner. En Folkbåt kan lika gärna vinna en LYS/SRS-kappsegling som en Smaragd. Syftet med SweLYS/SRS-systemet är ju att ge båtar av olika typ möjlighet att kappsegla mot varandra. Så Smaragden skulle med exempelvis ett modernare segelplan och därmed ett högre LYS-tal inte ha större eller mindre chanser att placera sig bra på LYS-seglingar. Däremot skulle den kanske bli ännu roligare att segla. Och därmed dra till sig ett ännu större intresse.

Det är en svår balansgång att gå när man diskuterar förändringar i en entypsklass. Det framgår tydligt av debatten här. Och det är väl bra att den engagerar så många. Tyvärr är vi nu kanske för tidigt ute att ta denna debatten just nu, eftersom det kommer att komma information från styrelsen och TK i ämnet. Det skall bli mycket intressant att följa debatten, när den senare så att säga blir sanktionerad. För egen del är jag som framgått övertygad om att man - för klassens bästa - inte reflexmässigt skall säga nej till förändringar.

Förlåt Patrik, det var inte menat som något påhopp på dig (eller någon annan för den delen), jag tyckte bara uttrycket "pimpa" som du använde, så bra illustrerade vad jag ville säga.

Tomas, till skillnad från båtens skrov, så är jag inte lika konservativ vad det gäller segelmaterial och dukar. Segel är ju en förbrukningsvara, så varför inte vara med i utvecklingen i segel (om det innebär på tok för dyra investeringar). Däremot är jag inte säker på att Safirens undergång hänger på att dom inte utvecklat sin båt.

Det här är en svår fråga, och det kommer alltid vara ett aktuellt ämne. Kul med lite diskussion!

Philip

Hej Tersan

Nej du har rätt i att vi inte ska blunda för att utveckla båten men man måste samtidigt veta att om vi gör prestandahöjande förändringar, som ex större segelplan, djupare roder etc så tvingar vi samtliga som vill vara med på SM att genomföra dessa förändringar. Nya segel kostar mycket pengar och det är många som kappseglar med gamla segel just därför, ett djupare roder är för många ett arbete som man inte klarar att göra själv och då drar också det iväg. Klarar klassen det?

Jag har fått berättat för mig att genuan togs bort för entypsseglingar just för att hålla nere kostnaden men när vi seglar mot andra båttyper i LYS/SRS så står det alla fritt att segla med genuan och för er som inte har provat så blir det stor skillnad, särskilt i lätt vind. Just det sistnämnda, att vi har möjlighet att segla med genua när vi seglar LYS/SRS gör att vitsen med ett större segelplan i mångt och mycket faller, när vi seglar entyp så har vi ju alla ändå samma förutsättningar och seglar bara mot oss själva.

Med detta sagt så ska ändå alla förslag diskuteras. Just detta med ett större segelplan har vi som flera vet nu möjligheten att närmare studera då vår förra kassör Tommy Tegge har köpt både större fock och stor samt att han har fördjupat sitt roder så vi har alla möjligheter att i sommar jämföra våra standardbåtar mot hans "pimpade" Smarre. Tommy är som alla vet en hedersknyffel och har sagt att gärna ställer upp på detta.

Vi kommer inom kort lägga upp vad styrelsen har kommit fram till när det gäller mål och riktlinjer för styrelse och TK. Dessa kommer alldeles säkert att modifieras efter att medlemmarna sagt sitt och meningen är att dessa ska ses som ett första diskussionsunderlag.


Hälsningar
Johan

Uppfatta inte mina inlägg på annat sätt än att jag tycker att man skall vara öppen för diskussion när det gäller fråga om förbättringar av Smaragden. Det är en gammal konstruktion och den kan förbättras. Men det är ju en entypsklass och då måste man ju gå oerhört varsamt fram. Jag liksom andra älskar denna underbara segelbåt och hoppas att klassen skall locka större startfält till SM framöver. Själv har jag försökt att bidra till detta genom att ställa upp på SM dom två år jag nu ägt båten. Och jag tänker att fortsätta att ställa upp fast jag inte är någon vidare bra seglare nu för tiden. För det är kul att kappsegla Smaragd! Nu avslutar jag denna diskussion för min del och återkommer eventuellt om det blir aktuellt efter styrelsens och TK:s information.

Jag ser "problemet" som två motstridiga sidor som skall förenas och där många av oss tillhör båda sidorna samtidigt. Det vore kanske bra om vi kan bena ut vad som optimerar båtens två olika sidor. Sidorna är enligt mig kappsegling och nöjessegling:
Kappseglarna vill ha en båt som är så rättvis som möjlig. Då är det bra att vara konservativ med allt, hålla nere priserna och kanske tom ändra reglerna till någras nackdel för att t ex göra båtarna lika tunga.
En nöjesseglare vill att båten skall vara så snabb, säker och rolig som möjligt och välkomnar all utveckling till rimlig pris-/arbetsnivå.

Om vi har dessa två perspektiv så blir det kanske enklare att ta beslut:
En större fock - gynnar den kappseglingen? (jag kan inte se hur) Ger maxfocken högre prestanda för nöjesseglaren eller är det bättre att hissa genuan?(det återstår att pröva)
Ett större roder gör nog varken till eller från för kappseglaren men gör kanske stor nytta för nöjesseglaren som vill ha större segelplan och samtidigt vill ha en båt som får ställa upp i SM...osv

Det vore trevligt med en fullstor fock i ett modernt material som håller bättre än dagens och dessutom är mycket trevligare att jobba med. Då kunde man använda samma segel för både entypssegling, LYSsegling och nöjessegling. Har svårt att se hur den ekonomiska kalkylen inte går ihop; 1 dyrt segel, jmf 3 segel, där bara genuan i dagens material kostar ungefär som en fullstor fock i armidfiber.

t0mas
SWE79

Hej Tomas, problemet som vi har med konstruktionen är att rodret idag inte är tillräckligt effekt fullt för ett större segelplan. Skaffar vi större fock så kommer vi att till störrsta sannolikhet att få problem med att manövrera båten då större tryck kommer att falla på rodret. Det omodernaste seglet på båten är idag storen även om det finns förbättringar att göra i focken också. Mvh Johan B

Så om vi behåller seglen som dom är, så behöver vi mao inte ändra på rodret

Philip

Det är inte helt sant i mina ögon. Ja vi kommer få problem vid maximala belastningar i ogynsamma vinklar med ett större plan. Ett större segelplan kan ge en mer balanserad båt om man planerar och provsyr lite olika utformningar. Problemet med det lilla rodret kommer finnas både idag och imorgon oavsätt om vi ökar ytan i segelplanet eller ej.

MVH Johan B